Om jordbruksförvaltningen

Om jordbruksförvaltningen

Uppsala Akademiförvaltnings jordbruksförvaltning omfattar 2016 c:a 15.000 mark, varav c:a 13.500 ha åkermark och c:a 1.100ha betesmark. Det gör oss till den största enskilda jordbruksförvaltningen i landet. Tyngdpunkten i vårt innehav finns i mellersta Uppland och södra delarna av Västmanland. Ytterligare innehav finns i Västergötland och Sörmland.

Marken är fördelad på 41 gårdsarrenden samt drygt hundra sidoarrenden. Medelarealen för de förvaltade gårdarna är ca 240 hektar.

Såväl Akademiförvaltningen som våra arrendatorer är långsiktiga i sin verksamhet. Vi har på många gårdar ett samarbete som sträcker sig flera generationer tillbaka i tiden

Det beräknade marknadsvärdet av jordbruksförvaltningens tillgångar uppgick 2015 till 1087 MSEK.

Strukturomvandling

Den ursprungliga donationen år 1624 bestod av 400 gårdar i Uppland och Västmanland. Det var, med vår tids måttstock, små gårdar. I mitten av 1900-talet byggdes Västerås och Uppsala städer ut i snabb takt. En hel del av utbyggnaden skedde på Akademiförvaltningens marker. Ersättningsmark köptes då på många håll i landet, bl.a. i Hjo, Katrineholms, Tibro, Oskarshamns Askersunds, Degerfors, Vara och Södertälje kommuner. Under 1990- och 2000-talet avyttrades stora delar av dessa marker, och ersattes av mark inom de ursprungliga kärnområdena i Uppland och Västmanland.

Inom det svenska jordbruket har det sedan mitten av 1900-talet skett en omfattande strukturomvandling. Medelarealen på gårdarna har ökat i snabb takt. En stark drivkraft har varit en jordbrukspolitik som strävat efter billigare livsmedel. När då vinsten på t.ex. ett hektar spannmål eller en liter mjölk sjunker, så måste lantbrukaren producera mer spannmål eller mjölk för att få en bibehållen lönsamhet.

Därför har Akademiförvaltningen under de senaste 25 åren arbetat mycket för att förbättra strukturen på innehavet. Genom sammanläggningar av egna gårdar, köp, byten och försäljningar har vi strävat efter att successivt bygga upp långsiktigt bärkraftiga gårdar. Vår målsättning är att gården ska ge åtminstone en heltids sysselsättning.

Även om vi förändrat markinnehavet en hel del under årens lopp, så är det fortfarande många gårdar, och mycket areal, som har varit med sedan 1624 i förvaltningen. Sedan 1950-talet har det förts statistik över arealförändringarna, och vår jordbruksmarksareal är idag något lägre än under perioden 1950- till 1980-talet. Mycket talar också för att omfattningen nu är ungefär densamma som på 1600-talet.

Jordförvärvslagen (underrubrik)

De stiftelser som Akademiförvaltningen förvaltar är juridiska personer. Sedan lång tid har vi i Sverige en jordförvärvslagstiftning. Den syftar till att bibehålla en balans mellan juridiska och fysiska personers ägande av jordbruks- och skogsmark. Ingen juridisk person får köpa sådan mark från privatpersoner om man inte säljer motsvarande mark till privatpersoner.

När Akademiförvaltningen har köpt jordbruksmark för att förbättra sina gårdar, så har samtidigt lika stora arealer sålts till privatägda gårdar, som därigenom fått möjlighet att utvecklas.

Investeringar

Vår målsättning är att våra gårdar ska utvecklas och vara långsiktigt bärkraftiga. Vi investerar därför kontinuerligt i byggnader och anläggningar på våra gårdar. Under de senaste 15 åren har vi investerat i genomsnitt 10 miljoner kronor per år i byggnader och anläggningar. Det har gjorts investeringar bl. a. i spannmålsanläggningar, mjölkstall, köttdjursstall, maskinhallar, verkstäder, täckdikningar m.m.

Arrendevärderingsmodell

Sedan början på 1970-talet har Akademiförvaltningen arbetat med att på ett standardiserat sätt bestämma avgiften för arrendeavtalen. Målsättningen är att alla arrendeupplåtelser ska värderas på samma sätt, för att uppnå så stor rättvisa som möjligt mellan arrendatorer.

Vi har därför tagit fram en arrendevärderingsmodell där vi har prissatt en mängd olika delar som kan ingå i ett arrendeställe. Priset är satt utifrån en definierad standard, t.ex. avkastningsförmåga, arrondering och torrläggning på ett hektar åker. Vi har även prissatt olika avvikelser som kan finnas, jämfört med standarden. Priserna och standardnivåer förhandlas varje år med vår arrendatorsförening.

Det är idag den enda etablerade modellen för att beräkna arrendeavgifter.

Historiskt arkiv

Genom Gustav II Adolfs donation 1624 startade vår jordbruksförvaltning. Donationen omfattade 382 gårdar och tre större kvarnar, samttionden från åtta socknar i Västmanland och Hälsingland.

I Universitetets historiska arkiv kan man följa gårdarna från 1624 och framåt. Ofta finns kartor, arrendekontrakt och synehandlingar med beskrivningar av gårdarnas byggnader bevarade.

Om du t.ex. hembygdsforskar, eller släktforskar och har en släkting som varit arrendator hos Uppsala universitet, kan du nog finna intressant material i vårt arkiv. Arkivmaterialet är tillgängligt efter överenskommelse.

Relaterad information

Kontaktperson

Curt Malmenstedt

Jordbrukschef/ Agricultural manager

fornamn.efternamn@uaf.uu.se

018 - 471 75 10

070 - 346 00 12